... Såå, nu är det dags för en liten uppdatering. Har nu hållit på med hormoner ett tag. Har själv glömt bort när jag började, så jag kan inte helt säkert säga nr det var... Men men.. Jag ser resultat bakom tröjan.. Helt underbart. Och känner resultat med... Det är ömt som f*n och känner som om det skulle vara något bakom vårtan.. Nu vet jag inte om någon är intresserad av det jag skriver. Lite skumt när jag klättrar i blogglistan (5:e plats), men nästan aldrig blir kommenterad..

Alltså. Brösten är i full verksamhet. Min hud är helt underbart mjuk, även mina händer har blivit mjukare. Jag känner mig helt underbart kvinnlig...

Sen var det den där lögnaktiga spegeln som an vill strypa varje gång man går förbi den... Vet ni hur underbart det skulle vara att helt pltsligt, en morgon vakna av att håret ligger över hela ansiktet, och när man tar bort det, för att se, känna att man är helt len i ansiktet. Ingen skäggväxt. Att vakna på morgonen och inte känna det man hade en gång mellan benen.

Att kunna sätta på sig de kläder man vill ha, känna sig fri i, trivas i.

Alla går vi igenom en inre strid med oss själva ibland. Vissa mer, vissa mindre. Vissa lättare, andra svårare.

Man kan se den inre striden som en lärare som ständigt delar ut prov av olika svårighetsgrader. Hur man än gör, så bör man inte ge upp...

Jag har projekt som håller mig kvar på jorden. Ständigt något igång. Just nu fyller jag min nätbutik med produkter... Sen är det marknadsföring som gäller... Ni som använder hudkräm av dyra, exklusiva märken - kanske vill ta en titt... Jag är nöjd i vilket fall...

Enda fördelen, förutom liv på jorden med regn, är att man kan gömma sig bakom luvan och kepsen för att slippa se folk i ansiktet.... För, usch vad jag känner mig utstirrad i folkmängder.. Räcker med att gå förbi 1-2 personer, så känner jag en värmande känsla i pannan och gråten i halsen. Jag känner mig helt rätt i min framtid, vem jag är och vem jag vill och ska bli. Det är jag...

Men att se sig i spegeln får mig att vända mig bort, och önska en stor spricka tvärs igenom glaset.

Jag är med i flertalet communities och sociala nätverk. Jag arbetar med marknadsföring och personlig utveckling. Ändåär jag och har alltid varit en ensam person, som trots allt har hjärtat på rätt ställe, gillar mys och älskar kärlek.

Men tyvärr.. Varje gång man möter någon, så är det så att det finns en mur av avsky ivägen för kontakt. känslorna blir blockerade, och inte ens vänskap tar sig igenom. Jag fyller 40 om 5 år. Känner mig som 25, och vet inte var årens spår finns.

Känslomässigt vet jag inte ens om omvärlden ens känner till en. om man ens existerar. Jag har inga vänner att umgås med, ingen som finns kvar efter att man träffat den första gången. Ser inte ens någon annans intresse i att man är i närheten.  Ja, vad säger man...

Skulle man vara rik och berömd, så skulle folk se en. Då spelar det ingen roll ifall man skulle vara en möglig disktrasa... Men som transexuell.. Ja, nu är jag där igen.. Jag ser ingen annan förklaring till det.

Jag är transexuell. Tjej, född i fel kropp. Hatar mitt skäggväxt, lika mycket som det bihanget jag har mellan benen... Hade jag haft det som alla tjejer har, så, djävlar hade man varit intressant...

Sanninen finns på insidan, alla är vackra på insidan. Livet bara vill komma ut ur sin bur. Livet vill leva, men har ingen chans. Livet bara finns där...

Jag ligger på top 5 i blogglistan.. Men jag undrar om det inte bara är för att bloggen öppnas, inte att den läses.

En ensam själ på en ensam båt i Söder Mälarstrand. Ha en underbar natt alla ni underbara personer där ute... Med eller utan sällskap. Ägna en tanke åt din partner som kanske inte finns hos dig just nu, men som tids nog ändå kommer.

Undrar om man ska sluta blogga, och hitta på något annat istället... (Usch, samma tomma känsla som fick mig att avsluta mitt medlemsskap på QX) Man känner sig som ett vaccuum. En själ som söker et svar på en fråga som ine finns.. Entill synes omöjlig uppgift i livets vardag.

Ja, ja.. Jag är nöjd med mig i allafall.. Oavsett vad andra tycker om mig. Ibland kan det kännas som att folk bara är glada när man är tyst. Att så länge inget ord kommer ur ens blogg, så är allt frid och fröjd.

Ensamhet = tomhet = Vaccuum. Livet är liksom som ett svart hål ibland. med en kraft så stark som bara suger glädjen ur en.

Arbetet fortlöper med det kommande webinaret i personlig utveckling. :)

Under natten satt jag och la grunden till 2 sidor jag kommer bygga upp inom personlig utveckling, strategier och möjligheter. Jag kommer gräva på djupet i tänkandet och positiva affirmationer. Allt som kan få en att må bra, och ägna så lite energi som möjligt för att få det man behöver.

Jag kommer ta upp information om mindmapping, speedreading, minnesträning etc. Allt som är effektivt i lärande.

För att inte missa något, hål utkik på vår hemsida: www.arbeta-hemma.nu där vi kommer lägga upp all information. Signa gärna upp i nyhetsbrevet, så går du inte miste om något. :)

ps. Jag la upp min gamla bild först på sidan, och kommer byta den allt eftersom ansiktet förändras till det bättre. :)

Stora kramar

Wilhelmina

Jag vet att många mår dåligt.. Tro mig, jag har själv erfarenhet av det, men vänder nackdelar till fördelar. Jag vänder negativt till positivt...

Hur vore det, om du som tjej, vaknade en morgon med något mellan dina ben, som inte alls hör till din kroppsliga känsla. Att du när du ser dig i spegeln, ser halva ansiktet med gråa fält av alla dessa tusentals små tjocka hårsstrån, som kallas skägg. Att du hela livet alltid varit en person inom dig, men inte samma på utsidan...

Personlig utveckling och mina intressen, samt min starka vilja och vetskapen om vem jag är, har hållit mig borta från allt vad heter depression, medicin, läkarbesök, kronisk trötthet och allmän livshat. Jag vet att många har ett, enligt dom själva, tröttsamt liv - händelselös livsstil, och inte orken att hitta sin väg ur det.

Alla människor har styrkan inom sig att leva det liv som är menat dom, som är i deras ögon sitt, och sin framtid. Jag pratar om att hitta sina affirmationer, sin inre styrka och vägen tillbaka till sitt liv...

Jag gör inte detta för att vara någon "märkvärdig" eller "sticka ut". Jag gör inte detta för att trycka ner eller lyfta upp någon. Vi är alla människor. Vi är alla lika värda. Vi befinner oss olika i livet, men har alla lika mycket rätt till sitt eget liv i lycka och välmående..

Nu kommer jag knyta ihop säcken i mitt projekt om att leva mitt liv, och göra det jag känner att jag vill göra.. Hjälpa andra att hitta sig själva och sin framtid...

Ha ha.. Vad religöst och sekt-likt det där lät.. :D

Det har absolut inte med något sådant att göra.. Jag har bara tillgång till information och kunskap, som psykologer missat i sina utbildningar, sådant som läkare missar att berätta för sina patienter - och sådant som skolor, banker och ekonomer inte känner till:

Hur fungerar det egentligen?

Get connected. And I will be there for you...

<3<3 Mina

--------------------------------------------------------------------------------------

Hämtat från http://www.newsmill.se/node/44658

Jag hittade den här artikeln på Newsmill och kände starkt förakt emot de taxiförare som kör runt oss dit vi vill, men som under resans gång finner ett sådant hat emot människan som bara är sig själv.

---------------------------------------------------------------------------------------------------

Igår natt, 27 april Fredag, åkte jag och min kille taxi från utestället Park Lane i Göteborg. Tanken var att vi skulle komma hem till mig men vi kom inte så långt.
Under resans gång håller vi handen och vid ett tillfälle så kysser vi varandra, en enkel kyss, inget sexuellt på något sätt. Då reagerar chauffören på ett aggressivt sätt och ber oss att inte kyssa varandra i taxibilen.

Jag blir förvånad då kyssen varade i ca två sekunder och för att den var så oskyldig. Min kille blir direkt ganska upprörd av detta och ber honom att släppa av oss direkt, chauffören svänger av och stannar halvvägs hem.

Jag frågar lugnt och sansat varför vi inte får kyssa varandra i bilen? Hans svar är för att det är bolagets policy och för att det är hans arbetsplats och det är han som bestämmer, gör man inte som han säger får man gå av.
Jag frågar också om han tillämpar den policyn på alla par som pussar på varandra eller bara samkönade par? Han tvekar och säger att det inte spelar någon roll då han anar att jag inte tänker ge mig och frågar efter hans för och efternamn. Eftersom jag har blivit bemött av föraktfulla människor mer än en gång så kände jag snabbt igen tonen och intentionen i hans ord.

Dagen efter händelsen ställer jag mig frågan; Hade han reagerat annorlunda eller inte alls om jag kysst min tjej? Jag tror det.

Hans kalla och bestämda attityd gjorde det hela mer svårsmält för mig i efterhand, om han skrikit "Bögjävlar, ut ur min bil!" hade det varit lättare att bearbeta mentalt. Det är skrämmande med den här typen av förakt då den är av ideologisk karaktär och så självklar för honom.

Jag har väldigt svårt att tro att han vill att alla som kysser varandra i hans taxi ska sluta upp med det och lämna bilen halvvägs i en resa, ingen vidare affärsplan!
Jag har aldrig hört talas om att chaufförer har reagerat på samma sätt när mina heterosexuella vänner har kyssts i en taxi. Däremot har jag hört om HBTQ- personer som bemötts på ett oprofessionellt sätt av chaufförer när de har hållit handen eller pussats.

Detta är bara ett ytterligare bevis på det vardagsförtryck HBTQ- personer få ta del av i vårt öppna toleranta Sverige.

Att bli annorlunda bemött och få höra kränkande tillmälen då jag bara är Jag är stundtals tungt och frustrerande men jag gör mig inte till ett  gnälligt offer, och vägrar bli sedd som det, men det är många som gärna vill sätta på mig den koftan när jag diskuterar HBTQ- personers utsatthet.

Detta är en reell situation och vi har ett problem med det i Sverige och det är bara via kunskap och samtal som vi tillsammans kan förändra och förhindra förtryck av människor, straight as gay! Det är många, exempelvis, bögar som anser att detta är ett icke problem och att sådana som jag tillhör en liten tjatig grupp, den typen av inställning är ett direkt resultat av ett samhälle där normen inte tillåter att vi är som vi är. Internaliserad homofobi.

Att säga att man inte har något emot ex bögar så länge de håller sig borta och jag slipper se det är fortfarande homofobi. Vi slår inte ner HBTQ- personer i samma utsträckning som på 90-talet men föraktet och okunskapen har inte försvunnit.

Problemet med fördomar och homofobi grundar sig i många dimensioner hos oss alla och det är också kollektivt som vi kan förändra via debatten.

Det som hände oss, hände 2012 i Sverige och jag var sannolikt inte ensam den dagen att ta emot någon form av förakt för att jag är den jag är.

Och förmodligen inte den sista heller. Sverige behöver uppdateras. Sverige 1.0.

Ska se hur mitt ansikte och allt en stund framöver förändras utan långt hår. Ganska skönt ändå att ha kort nu när sommaren närmar sig. För övrigt ömmar det bakom tröjan en del vid beröring, så att ligga på mage om nätterna är lite jobbigt.. Men väldigt spännande att vara mitt i farten av bröstens utveckling. Nästan alla andra här inne har ju redan varit med om detta, så för er är det inget nytt. Men för mig som aldrig varit med om den sortens utveckling i kroppen är en otoligt spännande och ljuv resa för mig.

Ni alla tjejer vet hur det är.

Jag har aldrig känt för att visa överkroppen naken, inte ens som liten. Det började en sommar, när jag var och campade med familjen. En promenad på stranden fick min sommar förstörd. Moget av en förvuxen äldre "gubbe" (ursäkta ordvalet, hade sagt "man",om det inte vore för hans beteende) som rakt upp-och-ner mobbar ett barn för hennes kroppsbyggnad. Jag har alltid varit en smal person, vilket ändå inte ger någon rätt att ordagrant mentalt ge sig på mig om mina matvanor, som han ändå inte har en aning om.

Har alltid varit en person som kan äta vad som helst och i vilken mängd som helst, då min kropp inte lägger på sig något utöver de redan existerande 60-61 kilona... Sen får alla andra säga vad dom vill...

Jag anser mig oavsett vad vara normalviktig, eftersom jag i mig själv är en tjej, även fast jag har fått ett ofrivilligt bihang med på köpet i födseln...

Det var allt för mig just i detta nuet.

Nu tillbaka till maten...

Puss på er alla

Idag dök min gamla klasskompis upp på Facebok och meddelade att hennes X och min syster blivit ett par.. Snacka om liten värld... För övrigt har jag meddelat henne om min transsexualitet, och varför jag ser det som anledningen till att jag aldrig har varit "en i gänget"-typen.. Under åren som har gått ser har hon ansett sig ha varit något av en "mobbare", eftersom hon inte gått emellan näär andra har varit på mig, den svaga personen, mobboffret, hackkycklingen. Även om jag snarare har varit den starka som inte fallit för grupptrycket och börjar haka på mobbing mot en annan...

Jag har förklarat för henne att jag inte alls ser henne på det sättet. Hon har ju inte gjort mig något, och de som har hållit på har jag mer eller mindre ignorerat...

Min styrka har legat i att jag vet vem jag är, och inte låtit någon annan bestämma över mina tankar. Mina projekt och intressen har hjälpt mig en massa..

Idag på jobbet upptäcker jag det... Mina blivande bröst är lite ömma. Tiden kanske kommer uppvisa ett gott resultat ändå... Vi befinner oss i slutparten av april månad redan och hormonerna har jag nu hållit på ett tag.. Ha ha.. Kommer inte ihåg exakt när jag började - så jag får återkomma om det.. :D

Bara nu ca 2 timmar kvar av mitt arbetspass, och jag ser att det börjar ljusna lite smått ute. 7 dagar av ledighet, varav 2 dagar total frihet väntas..

(snott från Aftonbladet)

• Ökad förbränning. Energiförbrukningen och fettförbränningen ökar markant. Du ”bränner” kalorier och kan gå ner i vikt.
• Minskad risk för olika sjukdomar: Att promenera sänker halten blodfetter, förbättrar kolesterolvärdena och minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar.
• Träning. Du får bättre kondition och blir mer uthållig.
• Hälsa. Promenader har bra hälsoeffekter livet ut. Annan, lite hårdare, träning ger högre skaderisk. De som skadas slutar ofta helt att motionera.
• Utmärkt som laxermedel. Påskyndar matsmältningen, håller tarmkanalen i form, motverkar förstoppning.
• Stärker benen. Den stötvisa belastningen stimulerar skelettet att ta upp stärkande kalcium. Urkalkningen och försvagningen av benstommen fördröjs. Risken för osteoporos, benskörhet, en av våra värsta folksjukdomar, minskar tydligt.
• Bra för tarmen. En rask promenad och en multivitamin med folsyra skyddar, enligt forskarna, bra mot tjocktarmscancer.
• Avreagerar. Du får utopp för ilska, stress och andra känslor som du annars lagrar i kroppen. Dessutom är det avslappnande. Promenader fungerar som meditation. Hjärnan syresätts och rensas och ny energi skapas.
• Ökad fettförbrukning. De goda effekterna fortsätter även efter promenaden. Fettförbränningen pågår många timmar senare. Musklerna slappnar av.
• Enkelt och billigt. Fungerar överallt. Bra skor är allt som behövs.